söndag 17 augusti 2014

Ingen häst i höst

Att rida över nyss tröskade stubbåkrar är bland det bästa som finns om man gillar hästar och ridning. 

Nu när det är den tiden kommer jag på mig själv med att fundera över vilket fält som ska tröskas först och vilket som inte ska höstplöjas utan få behållas som en stor ridbana hela vintern. 
Det var ju bara en liten detalj ja...just det jag har ju ingen häst kvar :(

Det låter lite som jag inte riktigt hade tänkt igenom mitt svåra beslut i våras när jag sålde min fina tjej. Det hade jag nog även om köpet gick betydligt snabbare än man kan förvänta sig i dagens hästsverige som är så otroligt hästtätt.  
Jag ville att min häst skulle få komma till någon som hade möjlighet att förvalta hennes fina kapacitet och kanske komma ut och tävla igen. Då skulle jag sitta på läktaren och heja på .

 Så var det tänkt och det första slog in då jag hittade världens bästa hem och köpare till henne. Att hon sen så oturligt skulle skada sig så hon inte kunde få stanna kvar här på jorden har jag nog inte riktigt fattat ännu...




Jag vet att jag i vinter kommer tycka det är jätteskönt när jag inte behöver ut i ett kallt stall kl 06.00 eller bära vattenhinkar som fryser innan man ens ställt ner dom på marken eller släpa hö ut i hagen.

Minst två timmar mer tid om dagen kommer jag att få !Det gäller då bara att fylla den med nåt vettigt.


 Men även om jag får den här tiden och slipper det där jobbiga så har jag också gett avkall på glädjen att få rida på just dom där underbara stubbåkrarna eller höra det ljuvliga gnäggande från nån som alltid är glad att se en , även kl 06.00 eller bara få ställa sig med näsan mot halsen och dra in den mysiga hästlukten som inte går att jämföra med nåt annat.




Även om jag vet att jag tog rätt beslut då jag inte till 100 % prioriterar allt det här just nu så är det inte utan att det känns jobbigt i hjärtat ibland. För att inte tala om hur jobbigt det är att se tomma hagar och en tomt nymålat! stall. Nä, på ett eller annat sätt behöver det komma hästar till gården igen men de behöver ju nödvändigtvis inte vara mina.


11 kommentarer:

  1. Även om jag själv inte haft häst så kan jag förstå den anvivalenta känslan. Så härligt du skrev om att att sätta näsan mot halsen och lukta. Känslan väl beskriven!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Lena ! Det är väl värt att prova , men passa dig bara , du kan bli fast ;)
      Kram Anna

      Radera
  2. Fin kärleksförklaring till ett älskat djur! Ibland är det svårt att få ihop de motstridiga önskningarna och känslorna. I sorgen som jag tycker att du beskriver så uppriktigt, så tänker du också på glädje och på möjligheter. Fint!
    Kram, Gunilla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Gunilla! Jo jag börjar förstå att det nog är som ett litet sorgearbete jag går igenom , både att jag lämnat vidare min häst men också att en underbar period i livet är förbi. Detta påminner mig också om att mina barn börjar bli stora och om en inte allt för lång framtid flyttar vidare ...
      Det visade sig att det är mycket som kommer upp bara genom att sälja en häst ....
      Kram Anna

      Radera
  3. Vilken underbar bild! Visst är det mycket tid vi lägger på husdjuren. Här hemma finns det bara hundar men de tar tid de oxå, kram Suss

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo men så är det ju , det tar tid men ger mycket tillbaka !

      Radera
  4. Vilka vackra bilder, och vad fint du beskriver känslan!
    Kram/Maria

    SvaraRadera
  5. Så underbara bilder. Förstår din saknad men även ditt beslut.
    Hoppas du får tillgång till häst ändå och kan rida lite sporadiskt. Tack för titten hos mig och välkommen åter. Kram.

    SvaraRadera
  6. åh... jag förstår precis kvalet... har själv gått igenom samma sak när jag sålde min häst för några år sen... saknaden försvinner aldrig men som sagt om jag bara får rida då och då är jag nöjd och kan uppskatta att slippa allt hårt arbete... men som sagt... känslan av den perfekta ridturen den uppväger NÄSTAN för allt slit man hade :)

    SvaraRadera
  7. Usch ja, förstår verkligen hur du menar. Älskar verkligen mina hästar och har ändå valt att lägga den tiden av mitt liv på dem men ibland så undrar man verkligen vad man håller på med. Men så får man de där perfekta ridturerna som gör det värt allt. :)

    SvaraRadera
  8. Nej inget luktar som varm häst. :)

    SvaraRadera